FÄRÖARNA
2021
Efter många år samlande bilder från Färöarna och planerade resor till ögruppen, med färja eller flyg, som ligger mitt ute i Atlanten mellan Island och Norge så kom jag äntligen iväg dit med en tre timmar lång flygning via Köpenhamn.
Den bästa perioden att åka dit är under sommarmånaderna juni till augusti. Då är det inga stormar och som minst nederbörd. Ändå är vädret mest mulet och svalt, cirka 12 grader på sommaren. Från inflygningen över Färöarna kunde jag se bergstopparna sticka upp bland molnen, men havet var helt täckt av molnen. Ett tips är att sitta vid fönstret på planets högra sida (platserna D, E, F) för då ser man mest av öarna vid inflygningen.
När jag landat fick man göra ett obligatoriskt PCR test och sedan hämtade jag ut min hyrbil och började åka längst norrut mot Vidareidi. Från det att man svängde ut från flygplatsen möttes man av ett väldigt bergigt landskap som sträckte sig ända inpå kustlinjen med enormt branta och höga klippväggar på flera hundratals meter. Givet att Färöarna består av 18 öar och mycket berg är mycket av vägarna sammankopplade med tunnlar, antingen under havet och fjordarna eller genom bergen.
När jag kom mot Torshavn såg jag att vädret började spricka upp lite. Där gick det en väldigt lång tunnel till andra sidan fjorden. När jag åkt igenom den tunneln och sedan en till för att komma till Klaksvík var det helt plötsligt en helt klarblå himmel. Det var väldigt fint att vid Klaksvík se fjordarna och bergen.
Tre olika fjordar på bilderna och väldigt olika väder, alla bilder tagna vid nästan samma tidpunkt
Fjordar mellan Klaksvík och Vidareidi
Jag fortsatte vidare mot Vidareidi, men lika snabbt som det blivit fint väder blev det väldigt molnigt och dimmigt när jag kom ut ur tunneln som går dit. Väldigt märkligt att vädret är så beroende av vilken fjord man befinner sig i. I hopp om att vädret skulle vara fint vid Klaksvík åkte jag tillbaka dit men möttes då av ett tjockt molntäcke. Tanken var att gå upp på berget Klakkur och se ut över fjordarna, men det kändes lite ovärt att göra med tanke på vädret. Eftersom jag inte hade något mer att göra för dagen och att jag missade färjan som gick till Kalsöy, så tog jag bilen upp till parkeringsplatsen vid Klakkur och gick sedan i 20 minuter så jag var uppe på toppen. Helt plötsligt befann jag mig ovanför molnen i strålande sol och blå himmel med en väldigt vacker utsikt över alla bergstoppar som låg över molnen. Det var väldigt coolt att titta ner på molnen från bergstoppen, men det hade varit kul att få se fjordarna också.
När jag kom ner från Klakkur fortsatte jag till Gjógv där jag sov i bilen över natten. Bilfärden dit gick på smala vägar uppe på bergssidorna med stupandes sidor ner mot fjordarna. Det var däremot väldigt dimmigt och började bli mörkt så jag såg max 20 meter framför mig när jag körde (tur eller inte?!).
Vacker utsikt över andra berg från Klakkur, men tyvärr var fjordarna täckta av moln
På toppen av Klakkur
Efter många timmars sömn så lagade jag frukost vid bilen och åkte sedan ner till Gjógv för att gå till utsiktsplatsen över byn. Det var vackert och dimman från igår hade nu lättat lite så man i alla fall såg ner till havet. Förutom utsiktsplatsen finns det inte så mycket att se eller göra i Gjógv så jag fortsatte på vägen mot Eidi där tanken var att halvvägs dit gå upp på Slaettaratindur som är Färöarnas högsta berg. Nere vid parkeringsplatsen var det lika tjock dimma som igår kväll och jag hade en känsla av att jag inte skulle kunna se något från toppen även om jag hade lyckats göra det igår. Så jag fortsatte istället med bilen ner till Eidi och körde runt fjorden till vattenfallet Fóssa. Det var tyvärr rätt lite vatten i vattenfallet som annars ser väldigt mäktigt ut på bilder. Jag lyckades ta några bilder med drönaren som jag hoppas blev bra!
Från Fóssa åkte jag vidare längs med fjorden till Tjørnuvik som ligger mittemot Eidi, fast på andra sidan fjorden i en liten vik. Det var en smal väg dit, men väldigt vackert när man kom fram. Byn låg vackert i viken med en kolsvart sandstrand framför. Det gick att surfa där om man ville, men det kändes som väldigt kallt att göra om man nu var ute efter det. Det var en mysig by, men det jag inte kan förstå är hur folk väljer att bosätta sig på såna avlägsna ställen. Färöarna är redan väldigt avlägset, och sen väljer vissa att bosätta sig långt bort från den lilla civilisation som finns där i vissa byar och mindre städer, tex Tórshavn och Klaksvík. Det är ändå det som är roligt med när man reser att man ser hur andra lever, långt bort från den stress och hets i många storstäder.
Jag fortsatte mot Saksun som nog är en av de mer fotade ställena på Färöarna pga de små husen med grästäckta tak som ligger framför en vacker vik. När jag kom fram till Saksun var det väldigt dimmigt, men av vad jag lärt mig på två dagar så skiftar vädret väldigt snabbt på Färöarna så jag väntade ut dimman en liten stund och sen var den helt borta. Ett molntäcke låg kvar, men det gick i alla fall att se bergen som omgav viken. Det var vackert och väldigt annorlunda att se husen täckta med gräs. Viken och bergen i bakgrunden gjorde en mäktig inramning.
Efter att jag lagat lite lunch åkte jag vidare mot Vestmanna där jag skulle med på en båttur längs med bergsklipporna. Jag var lite tidig inför att båten skulle gå, så lägligt sprack vädret upp igen när jag kom in i en ny fjord. Jag åkte upp på en väg som gick längs med en bergskam med vacker utsikt mot fjordarna. Jag åkte sedan mot Vestmanna där det var väldigt dimmigt. Det var en fiskeby där de odlade lax i stora laxodlingar. Totalt fanns det 21 stycken odlingar flytandes på havet som innehöll 80 000 laxar i varje odling. Det var totalt 1,7 miljoner hoppandes laxar som nu vägde 500 gram, men som skulle väga 3-4 kg om ett år och då totalt väga 7000 ton.
Klipporna som båten åkte förbi var väldigt häftiga! Dimman täckte topparna av klippväggarna som var 300 meter höga. Det var en väldigt mystisk känsla när båten åkte in bland klipporna, i naturliga tunnlar, genom ”triumfbågar” och förbi en klippa som såg ut som en elefant. Vattnet var väldigt klart och i en vacker blå färg. Långt upp på bergsvägarna stod får och betade, jag förstår inte varför de väljer att stå där och beta på stupande bergssidor när det finns 18 öar att välja på med mark som inte är precis vid kustlinjen. Jag såg även puffins, andra fåglar och sälar.
Saksun och häftiga klippformationer vid Vestmanna
På en klippa var det årligen en tävling i att snabbast klättra upp för klippan, men inte bara det utan även få med sig ett får upp. Det var tydligen en väldigt bra plats att beta på som gjorde att fåren vägde mer och smakade bättre. Totalt fick fem får plats på den klippväggen att beta.
På en annan klippa var tävlingen att klättra uppför berget och fånga puffins. Det var en väldigt bra tur måste jag säga som var över förväntan.
Jag åkte sedan vidare till Tórshavn där jag gick förbi hamnen till gamla stan som heter Tingsnes där jag gick runt lite. Den var väldigt liten, men ganska mysig. Jag tog sedan en kort avstickare till Kirkjuböor som skulle ha det äldsta kvarvarande huset på Färöarna. Jag vände sedan tillbaka till Tórshavn och sov i bilen precis bredvid havet med utsikt mot Nolsöy.
Saksun
Jag vaknade i Tórshavn på morgonen och åkte till Sörvagur där jag tog en båt till Mykines. Det var ganska mulet, men en vacker båttur ut till ön längs med fjorden och alla klippväggar. När jag varit i Mykines en liten stund sprack vädret upp och det var strålande sol resten av dagen där.
Mykines ör känt för att ha mycket puffins samt andra fåglar och det kan man verkligen säga att det fanns där. När man ibland kollade upp mot himlen var det helt svart av hundratals fåglar som flög ut från klippväggarna över havet. Tusentals puffins satt på klipporna och grässluttningarna mot havet. Jag gick upp en bit mot fyren som är känd på Mykines, men tyvärr var bron dit stängd så jag kunde inte ta mig dit. Istället satte jag mig i gräset och njöt av solen i ett par timmar samtidigt som jag kollade på alla fåglar. De var så lustiga puffins, för de var så nyfikna och kom gärna fram en bit mot en och bara tittade. Några få puffins kom med fisk i munnen, men de var snabbt nere i hål som de grävt för att andra fåglar inte skulle ta deras mat. Det var kul att bara sitta stilla och titta på alla fåglar under ett par timmar. De är så söta puffins, totalt tog jag 400 bilder på dem hehe.
Mykines
Efter ett tag gick jag tillbaka mot den lilla byn, men fortsatte istället på en ny vandringsled som gick längs med en stupande brant klippvägg, väldigt häftigt! Det var betydligt mindre puffins här och de var dessutom mer skygga av sig när man kom nära dem. Jag lagade lite lunch och gick sedan vidare på leden tills jag såg en puffin med fisk i munnen! Jag var snabbt upp med kameran och fick en bild. På det förra stället där jag hade suttit i två timmar lyckades jag aldrig få en bild på någon puffin med fisk i munnen därför de var så snabba ner i deras bon. Men nu lyckades jag äntligen få bild på en puffin med fisk i munnen därför de satt bara kvar på klippan med fisken mungipan, sen kom det fler fåglar med fisk i munnen som jag fick fina bilder på.
Jag gick sedan tillbaka ner mot den lilla byn där det under vinterhalvåret bara bor 12 personer. Jag undrar verkligen hur man kommer på att bosätta sig där, så avlägset. På vintern går det inte att ta sig med båt till ön och helikoptern har svårt att landa där pga vädret. Det är fascinerande kan jag tycka hur folk kan leva på ett sådant ställe året om. Senare på eftermiddagen gick båten tillbaka till Sörvagur och när vi kom fram åkte jag med bilen till Gasadalur som är ett väldigt vackert vattenfall. Förmodligen är det även den mest fotade platsen på hela Färöarna. Det var väldigt vackert, svårt att beskriva med ord så bilden får tala för sig själv. Jag sov sedan på kvällen i bilen på en parkeringsplats i Sörvagur.
Puffins
När jag vaknade på morgonen hällregnade det utomhus och var väldigt dimmigt, det skulle ju vara sol idag.. Jag åkte först till Tröllkonufingur, men där var det väldigt dimmigt. Jag väntade dock ett tag, därför vid klockan 10 skulle dimman vara borta. Dimman försvann strax efter klockan 10, men jag kunde ändå inte se Tröllkonufingur pga molnen. Jag vände tillbaka mot Sörvagsvatn och parkerade bilen för att gå cirka 3 kilometer för att komma fram till klipporna där man ser havet och sjön ifrån. När jag kom fram till klippan var det väldigt dimmigt, det var väldigt mystisk stämning. Sedan sprack vädret upp med blå himmel och vad häftigt det var. Väldigt annorlunda plats måste jag säga där man står på en klippa över havet och ser havet samt en sjö som ligger belägen precis intill havet, fast ett par hundra meter upp i luften. Jag var i Sörvagsvatn i cirka 4 timmar och tog många bilder samt filmade med drönaren. Det var rätt mycket fåglar som flög där, så vid några tillfällen var det nära att drönaren krockade med fåglarna…
När jag senare kommit tillbaka till bilen åkte jag tillbaka till Gasadalur för att se vattenfallet i vackert väder. Det var väldigt fint och jag hann precis dit och vara där en liten stund innan det började mulna på under eftermiddagen. Jag åkte sedan till ett hostel som jag bokat i Midvagur. Det var det billigaste jag kunde hitta därför jag ville duscha och sova i en vanlig säng. Man fick verkligen vad man betalade för där, det var inte trevligt alls. Jag hade hellre sovit en natt till i bilen än där. Jag kunde trösta mig med att se Bajen gå vidare i europaspelet efter vinst med 5-1 hemma.
Gasadalur
Sörvagsvatn
På morgonen vaknade jag och plockade ihop mina grejer. Jag öppnade fönstret till rummet för att få in lite frisk luft, men det jag möttes av var vindar med fisklukt från fiskodlingen som låg ute i havet, precis utanför det hostel där jag sov. Det regnade och var väldigt mulet. Jag åkte iväg en bit och lagade frukost. Mitt flyg skulle gå om tre timmar cirka och jag hade inget inplanerat för dagen, så jag kollade på Google Maps om det fanns några vägar man kunde åka in på. Jag hittade en väg längsmed havet i närheten av tunneln som gick över till Tórshavn, så jag åkte dit. Det var fint, men vägen var rätt kort, så ganska snabbt var jag tillbaka där jag ätit frukost och lagade nu istället lunch för att sedan åka till flygplatsen och flyga hem igen via Köpenhamn.
Jag är väldigt glad att jag kom iväg till Färöarna. Jag har velat åka hit i några år och hade verkligen tur med vädret måste jag nog ändå säga. Under nästan alla dagar sprack vädret upp på eftermiddagen med sol och blå himmel. Normalt sett brukar det vara mulet och regn samt cirka 12 grader på sommaren. Det som förvånade mig dessutom var att det aldrig blåste någonting nästan. Jag trodde nog ändå på förhand att det skulle ha blåsigt på rätt rejält med tanke på att det ligger mitt ute i Atlanten och det finns inga träd eller någonting på ön som skulle kunna stoppa vindarna. Det som var lite synd var att jag aldrig åt någon färöisk lax, det fanns inte så mycket restauranger och om det väl fanns restaurang hade de mest fish’n’chips eller så kostade det flera hundra danska kronor för att få färsk fisk.
Den här resan var verkligen över mina förväntningar och liknade Island på väldigt många sätt. Jag hade kunnat tänka mig att åka tillbaka, men i så fall om några år och då för att främst åka till Mykines och se alla puffins igen. Färöarna var väldigt mäktigt och ganska annorlunda, så definitivt sevärt!
